top of page

ANHÖRIG

Anhörig till alkohol/drogberoende

Att vara anhörig till en alkoholist kan vara en känslomässigt påfrestande och ofta förvirrande upplevelse. Anhöriga påverkas starkt av missbruket, även om de själva inte konsumerar alkohol. Här är några av de vanligaste känslorna och tillstånden som många anhöriga upplever:  

 

Skuld och självanklagelser  

Många anhöriga känner skuld över missbrukarens beteende och tror att de borde ha gjort något för att förhindra det. De kan ställa sig frågor som: "Varför såg jag inte detta komma?" eller "Vad gjorde jag för fel?" Det är vanligt att försöka ta på sig ansvaret för alkoholistens problem, trots att missbruket är en sjukdom som personen själv måste ta ansvar för.  

 

Skam och isolering 

Missbruk i familjen är fortfarande tabubelagt, vilket gör att många anhöriga känner skam och undviker att berätta för andra om situationen. De kan dra sig undan sociala sammanhang, av rädsla för att andra ska döma dem eller deras närstående.  

 

Rädsla och oro 

Att leva nära en alkoholist innebär ofta konstant oro. Det kan vara en rädsla för vad som ska hända nästa gång personen dricker – kommer det bli en konflikt, en olycka, eller något ännu värre? Anhöriga kan också vara oroliga för sin egen och familjens säkerhet, särskilt om det förekommer våld eller hot i samband med missbruket.  

 

Ilska och frustration  

Känslor av maktlöshet och frustration är vanliga. Det kan vara svårt att förstå varför alkoholisten inte "bara slutar" dricka, och varför löften om att förändras inte hålls. Denna frustration kan utvecklas till ilska, inte bara mot alkoholisten utan också mot sig själv eller andra i omgivningen.  

 

Medberoende/självförsummelse  

Många anhöriga utvecklar ett så kallat medberoende, där deras liv kretsar kring att hantera eller försöka kontrollera alkoholistens beteende. De kan börja ignorera sina egna behov och gränser, till den grad att de försummar sitt eget välmående. Detta kan leda till utbrändhet, depression och andra hälsoproblem.  

 

Känslomässig berg-och-dalbana  

Att leva nära en alkoholist innebär ofta att pendla mellan hopp och förtvivlan. När alkoholisten visar tecken på förbättring kan anhöriga känna sig hoppfulla, bara för att bli besvikna när återfall sker. Detta kan leda till en känsla av ständig osäkerhet och instabilitet.  

 

Kärlek och lojalitet 

Trots smärtan som missbruket orsakar känner många anhöriga djup kärlek och lojalitet till personen. Detta kan göra det ännu svårare att sätta gränser eller ta beslut som att lämna relationen, även om det kanske är nödvändigt för det egna välmåendet.  

Vi arbetar med att ge dig som anhörig ett lugnt och tryggt forum tillsammans med en terapeut som har kunskap och lång erfarenhet av den process du som anhörig går igenom. Du får hjälp med att:

  • Acceptera det du inte kan kontrollera: Alkoholistens beteende är inte något anhöriga kan styra över. Fokus bör ligga på det som är möjligt att förändra – det egna livet och välmåendet.

  • Självomsorg: Att sätta gränser och ta hand om sina egna behov är avgörande. Det kan innebära att söka terapi, motionera, eller engagera sig i aktiviteter som ger glädje och energi

  • Psykoedukation: Att förstå mer om beroende som sjukdom kan hjälpa till att minska känslor av skuld och skam.

Om även din partner inte går i terapi på New Beginning finns det möjlighet till parterapi för att arbeta med relationen. Processen syftar till att återbygga tillit. Det kan ske genom hjälp med konflikthantering; arbete med att återuppbygga tillit; intimitet och kommunikation. 

Anhörig till sex/kärleksberoende

Att avslöja eller få reda på att ens partner har hemlighållit tvångsmässiga, sexuella beteenden kan skapa ett kaos av känslor och frågor. För att lindra smärta och sorg är det en fullkomligt mänsklig reaktion att flytta fokus från känslor till huvudet. Hjärnan kommer med förslag på hur vi kan lösa situationen; ”Om jag bara vet allt…” ”Om jag bara förstår varför…” ”Om jag bara vet hur min partner tänkte”.

 

Du har rätt att få veta vad din partner hemlighållit för dig och den spontana känslan är för de flesta att ”jag vill veta ALLT”.  Efter många års erfarenhet rekommenderar vi att du som anhörig tar tid på dig att reflektera över om det du vill veta och det du behöver veta är samma sak - 

vad behöver du veta för att kunna läka? Det här kan du också få hjälp med av vår anhörigterapeut.  

 

 

Läs mer här

Om du har frågor eller önskar komma i kontakt med en anhörigterapeut är du välkommen att kontakta Emma Swenninger emma@nb-sthlm.se

bottom of page